Mitt livs första diagnos

Längd och vikt på nyfödda barn brukar folk fråga om och de flesta har säkert hört sina egna värden vid något tillfälle.

Men hur är det med huvudomfång, exakt tidpunkt för födsel och Apgar-poäng?

Som så ofta annars så har socialstyrelsen svaret. De har hand om en rad olika medicinska register som används för forskning och statistik. Och i medicinska födelseregistret finns de efterfrågade måtten, inklusive en del andra siffror. Alla som någon gång har vårdats på sjukhus finns dessutom med i patientregistret med information om diagnos och behandling

Informationen är kort och kodad enligt speciella mallar. Diagnoser och åtgärder uppges enligt ett särskilt system. Det handlar alltså inte om journaler, som innehåller betydligt mer information, utan om koncentrerad fakta.

Alla har rätt att få tillgång till information om sig själva ur socialstyrelsens register kostnadsfritt, så länge man bara frågar en gång om året. Eftersom allt material skickas med rekommenderat brev skulle myndighetens budget spricka om alla svenskar begärde ut information, så för statsfinansernas skull får vi hoppas att folk inte är för nyfikna.

Utan den minsta omsorg för socialstyrelsens ekonomi beställde jag nyligen information om mig själv. Det blev inte mindre än tre rekommenderade brev och ändå har jag förmånen att vara frisk.

Fast att överhuvudtaget vara född är ju också en diagnos.

I mina papper läser jag till min glädje att den första diagnosen jag fick var ”Friskt, nyfött barn”, som med dåtidens klassifikation kodades till Y89,09. I dag betyder den koden något helt annat, så ta inte gamla koder på för stort allvar.

Socialstyrelsen har mer information om sina register och hur man beställer utdrag på sin sajt.