Boken som ger huvudvärk - och botar den

Lila cirklar och vit text på gul botten.

Lika oläsligt som huvudvärksframkallande. Kan förstöra nattsömnen för alla med intresse för formgivning.

Lösning: läs kapitel 22 om huvudvärk och avsluta med kapitel 28 om sömnrubbningar.

När bredbandet kostade 11000 kronor i månaden

”Det världsomspännande datanätet Internet är ett verktyg för utveckling av affärer och annan verksamhet. Det växer mycket snabbt, allt fler upptäcker att de har nytta av Internet - ungefär som de har nytta av sina telefoner och datorer. Kanske har ni också det?”

Jotack, jag har till och med mer nytta av Internet än av min fasta telefon.

Fast det var nog inte lätt för Telia att förutse när de 1994 producerade broschyren ”Kontakt med informationssamhället”, där citatet ovan är hämtat. Broschyren hittade jag tillsammans med en hel del annan it-retro när jag rensade gamla kartonger häromdagen och den är förstås intressant läsning.

Det är lätt att så här 13 år senare skratta åt formuleringar (”Mycket av infomationen är kostnadsfri. Information som inte är rykande färsk, kan erbjudas till reapris”) och säljargument (”Det finns nu över 5000 aktiva diskussionsgrupper!”). Men det mest slående är att flera av de tjänster som marknadsfördes hårt vid Internets kommersiella genombrott i princip är passé i dag. Den enda skärmbilden i Telias broschyr visar Usenet news med grupperna swnet.pryltorg och alt.business.import-export. De som hoppades att nyhetsgrupper skulle bli den stora e-handelsplatsen är säkert besvikna i dag.

I broschyren hittade jag ett lösblad med prislista för Internetuppkoppling. Vad sägs om ett lockade erbjudande med en timmes fri uppkoppling per dag för en månadsavgift på 375 kronor, eller fast uppkoppling på 512 kbit/s för 11 000 kronor per månad? Hela prislistan finns här (PDF 1,1 Mb) för den intresserade.

Klippet med Internetadresser är hämtat från Göteborgs-Posten, 22 september 1994. Det är möjligt att någon av adresserna inte fungerar längre.

Jag hjälper fattiga i Afrika - och Aftonbladet

Om ni ser tv-bilder från det svältande Afrika och någon måttligt undernärd individ med en svart t-shirt med Aftonbladets webbadress syns i bild, ja då är allt mitt fel.

Jag har nämligen skänkt större delen av min samling webbadressförsedda reklamkläder till välgörande ändamål.

I samlingen ingick bland annat reklam för nedlagda musiktidningen Topp40, konkursade kameraförsäljaren Kameradoktorn samt säljande budskap för svartvit negativ film med olika grad av känslighet.

Kanske kan min givmildhet hjälpa Aftonbladet ur krisen så att de inte går samma öde till mötes som andra företag som förärat mig reklamplagg.

Den svåra konsten att vinkla en text

Klippet är hämtat från tidningen Journalistens sida med grodor ur svensk press. Exemplen därifrån har för övrigt blivit allt tristare, det är ont om riktigt huvudlösa rubriker och i stället handlar det mest om slagfel.

Antagligen ett gott tecken.

Makaber? Vem? Jag?!?

Så här ser en hamburgare ut

Jag gillar särskilt den pedagogiska pilen på Anders Lundins hals. Om man lägger till en stopp-skylt och en bild på Skansen blir det som en rebus - då behövs ingen text alls.

(Faksimiler från Expressen.se och Aftonbladet.se)

På ostfronten en hel del nytt

Som jag tidigare har rapporterat pågår ett krig i all tysthet på Ica Kvantum i Kungsbacka. En hårdför ostätande kundfalang tycks inte acceptera den västsvenska stavningen chevré utan ändrar butikens reklamskyltar till obegriplig franska. Sedan min förra rapport har ytterligare en skyltkupp genomförts men snabbt slagits ner.

Nu har kampen gått in i en ny fas.

Ica Kvantum har inte bara sänkt priset på den accentförsedda osten med två kronor per hekto - de har även förklarat krig på särskrivningsfronten.

Jag är djupt bekymrad över denna upptrappning i konflikten.

Min hjälp till framtidens arkeologer

Projekt friggebod närmar sig fulländning. Byggnadsfasen är avslutad, nu återstår bara måleri, golvläggning och enklare elarbeten.

När friggeboden river sig själv om tusen år eller så kommer arkeologerna säkert fundera över vilka som ligger bakom denna fantastiska byggnad. För att slippa spekulationer liknande dem som drabbat Stonehenge och Påsköns statyer har jag därför skrivit ett meddelande till framtiden och gömt det bakom en vägg.

Däremot skrev jag inte adressen till denna blogg, för då hade ju arkeologernas arbete blivit alldeles för enkelt.