Visar inlägg med etikett reklam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett reklam. Visa alla inlägg

14 maj 2010

Nyhet! Bli smal och gulbrun utan att gå ner i vikt!

När blogginspirationen tryter är det skönt att det finns kosttillskott.
Utan Thistle & Tan skulle det fortfarande vara tyst i den här bloggen.

Tidningsannonserna för det nya pillret ser inte ut som de annars brukar göra när det handlar om kosttillskott och naturläkemedel. Ingen till veckotidningsartikel maskerad reklamtext märkt ”annons” i toppen eller plottrig Hänt Extra-layout. I stället ljus och luft med text skapad av en riktig copywriter. Som inleder de korta meningarna med som. Som bara riktiga copywriters kan. (annons i PDF här)

Thistle & Tan marknadsförs med nyckelorden ”smal och brun”. Det påstås öka fettförbränningen, bibehålla muskelmassan och ge en ”jämn och naturlig” solbränna. Preparatet bygger på en blandning av två i dessa sammanhang välkända substanser, CLA (på svenska konjugerad linolensyra, en fleromättad fettsyra) och betakaroten. Kombinationen av de två beskrivs i annonsen som en ”världsnyhet”. Det är åtminstone lika mycket världsnyhet som världens första mjukost med bacon, en annan framgångsrik kombination av välkända ämnen.

Vad finns det då för stöd för påståendena i annonsen? Den som vill veta mer hänvisas till företaget Elexir Pharmas hemsida där det finns en vetenskaplig artikel att ladda ner. Den tio år gamla artikeln beskriver hur CLA reducerar kroppsfettet hos överviktiga och bland författarna finns ingen mindre än norrmannen Erling Thom, som läsare av denna blogg känner igen från tidigare inlägg. Även den här studien är liten och spänner över kort tid, 47 deltagare fullföljde studien som genomfördes under tolv veckor. Deltagarna som fick CLA i stället för placebo gick inte ner i vikt men man fann en signifikant minskning av andelen kroppsfett.

Det är synd att bolaget har valt att presentera just denna artikel, för det finns betydligt bättre studier i ämnet. Jag har läst ett par av de artiklar som sammanfattar forskningen på området (för de intresserade rekommenderas Whigham et al från 2007 och Badini Feitoza et al från 2009) och CLA är faktiskt ingen bluff. Slutsatserna man drar genom att jämföra de studier av varierande kvalitet som finns är i princip dessa:
  • CLA har större effekt på möss än på människor
  • CLA hjälper inte för att gå ner i vikt men det tycks reducera andelen fett i kroppen
  • Fler och bättre studier behövs, inte minst för att kartlägga eventuella biverkningar
Den sista punkten är inte så mycket att säga om, att man i en studie kommer fram till att mer forskning behövs är snarare regel än undantag. Negativa effekter i form av fettinlagring i levern och minskad insulinkänslighet finns rapporterade men forskningsläget är oklart.

Låt oss då (förmodligen felaktigt) utgå från att CLA i relativt stora dagliga doser är helt ofarligt - vad kan man då vinna? Whigham et al beräknar att man på ett år kan minska kroppsfettet med två kilo genom att äta CLA i den ofta studerade dosen 3,4 gram per dygn. Större doser ger inte bättre effekt. Några bra långtidsstudier finns inte men de data som finns tyder på att effekten planar ut efter två år. Återigen, det är uppgifter som beräknats genom att slå samman flera studier och det finns förstås många felkällor men det är den minst dåliga uppgift jag hittat.

Vi kan alltså med hyggligt vetenskapligt stöd påstå att det går att omfördela två kilo kroppsfett till annan vävnad (vilket inte automatiskt betyder muskler) på ett år genom att äta CLA. Och att man blir brun, eller åtminstone gulorange, av att äta betakaroten är tämligen oomtvistad. Så det är alltså inte helt gripet ur luften att påstå att man blir ”smal och brun” av Thistle & Than.

Men i marknadsföringen bortom den snygga annonsen går Elexir Pharma några steg för långt. I ett pressmeddelande påstår produktens skapare Jimmy Månsson att Thistle & Than ”minskar kroppsvikten”. Den förändrade hudfärgen ska i sin tur öka motivationen att gå ner i vikt ytterligare. Här kommer alltså påståenden som inte ens Erling Thom lyckades belägga i sin sponsrade studie. Eller är det så att Månsson påstår att man går ner i vikt av betakaroten? I så fall kan vi snacka om världsnyhet.

Okej, två kilo mindre fett på ett år (dock utan att gå ner i vikt!) och en ”klädsam solbränna” kanske är värt en investering trots allt. Med den enligt försäljaren rekommenderade dosen på fyra kapslar per dag kostar Thistle & Than 7076 kronor per år. Elexir Pharma är dock återhållsamma i sin dosering, för att få bäst effekt enligt artiklarna ovan krävs 5,4 kapslar per dygn. En årsförbrukning kostar då 9553 kronor (frakt ingår!), eller om man så vill 4776 kronor per kilo omfördelat fett.

”Du blir helt enkelt mer slimmad”, skriver copywritern. Som kanske syftar på plånboken.

03 februari 2009

Hudkrämarna försöker igen - till ännu högre pris

”Nya upptäckter inom bioteknologi ger stora framsteg i kampen mot rynkor och åldrande hud” är ännu en fantastisk rubrik från företaget som gav oss mirakelpillret Dermavito.

Den här gången har de ändrat några bokstäver i produktens namn och lanserar ett piller och en kräm mot rynkor under namnet Dermasee. Precis som i reklamen för Dermavito hänvisar de till en studie av den norske kemisten Erling Thom, publicerad i samma
”vetenskapliga” annonsblad som Dermavito-studien.

Av en ren händelse har Dermasee-studien exakt samma antal deltagare, utformning och resultat som Dermavito-studien. Inte så konstigt, eftersom det är precis samma studie de hänvisar till. Erling Thom har nämligen bara publicerat en anti-rynkstudie i den tvivelaktiga tidskriften Journal of International Medical Research. De
”nya upptäckter” som reklamen hänvisar till är alltså inte nyare än att de redan använts som reklam för ett annat preparat från samma företag. Mer om studien finns i mitt tidigare inlägg (och de följande kommentarerna) om Dermavito.

Dermasee uppges innehålla ett ämne kallat Matrixyl. Enligt reklamen har ämnet i
”upprepade kliniska studier i bland annat Frankrike” visat sig stimulera bildandet av kollagen, som bidrar till hudens elasticitet. Några referenser till dessa studier finns inte i reklamen.

En sökning i den medicinska artikeldatabasen Pubmed ger dock en träff på ”matrixyl ”, fast då är studien tysk och inte fransk. Studien, med 20 deltagare, är utförd på kvinnor som strålbehandlats för bröstcancer och slutsatserna är alltså inte automatiskt överförbara till kosmetiska anti-rynkkrämer. Resultatet? Kräm med matrixyl visade sig vara både dyrare och sämre än traditionella krämer, åtminstone i denna speciella grupp.

Vad skiljer då Dermasee från Dermavito? Utan tillgång till innehållsförteckningen är det förstås svårt att säga något säkert om det. Men eftersom säljaren hänvisar till samma studie är det ingen vågad gissning att de båda preparaten har en hel del gemensamt. En innovation är dock att Dermasee finns både som kräm och tablett - vilket framsteg!

De som nappar på erbjudandet om ett ”gratis” provpaket Dermasee (för 79 kronor) och vill fortsätta med kuren får betala totalt 2304 kronor för ett halvårs förbrukning. I sammanhanget framstår alltså Dermavito som rena fyndet, eftersom ett halvår med ”superpillret” blott kostar 1414 kronor.

I väntan på att Erling Thom ska färdigställa en jämförande studie mellan de två preparaten finns bara en säker vinnare: Krämarna som säljer skräpet.

30 november 2008

Superpillret som ger dig yngre hud och färre rynkor finns nu ute på marknaden - helt gratis

Rubriken till detta inlägg är lånad från en reklamsida där jag hamnade efter att ha klickat på en annons på Expressens nyhetssajt.

Reklamen är som en godispåse för oss som gillar att granska marknadsföring av hälsoprodukter.

Det går att säga mycket om utformningen av sidan, som uppenbarligen försöker göra sken av att vara redaktionell text. Notera bylinen till ”artikeln” och klockslaget för senaste uppdateringen. Kanske lyckas de tvätta bort alla norska uttryck i texten vid nästa uppdatering?

Det går också att ironisera över hur något som i rubriken är ”helt gratis” plötsligt kostar 69 kronor längre ner på sidan. Hyperinflation?

Men riktigt intressant blir det först om man tittar närmare på den ”vetenskapliga” bevisning som ligger till grund för påståendena om det gratis (nåja, 69 kronor) superpillret.

Företaget bakom sidan hänvisar till ”vetenskapliga studier och kliniska test” utförda av en doktor Erling Thom i Norge. Enligt en kort biografi är Erling Thom mycket riktigt doktor, fast i biokemi. Han är alltså inte läkare, vilket förstås inte diskvalificerar honom som vetenskapsman. Men som ensam upphovsman till en ”klinisk” studie sjunker hans trovärdighet rejält.

Enligt reklamsidan har Erling Thom utfört en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med 40 försökspersoner under sex månader.

”Resultatet var så häpnadsväckande att den kliniska studien blev publicerad i den respekterade vetenskapliga läkartidningen International Journal of Medical Research”, står det i reklamen.

Det låter ju toppen! Vi har en studie som är såväl dubbelblind som placebokontrollerad och dessutom publicerad i en tidskrift som inte bara är respekterad och vetenskaplig utan även läses av läkare. Vattentätt, eller? Nja.

Om resultaten är så häpnadsväckande kan man fråga sig varför Erling Thom valde att publicera sin artikel i Journal of International Medical Research. Tidskriften har en så kallad impact factor, en siffra som brukar användas för att beskriva vilket genomslag en vetenskaplig tidskrift har, på urusla 0,75. I praktiken betyder den siffran att det mesta som publiceras i tidskriften snabbt faller i glömska och inte driver forskningen ett dugg framåt.

Svaret på frågan om tidskriftsvalet är enkelt. Erling Thom, eller snarare hans oredovisade uppdragsgivare, köpte sig en plats i tidskriften eftersom studien är för dålig för att någon frivilligt ska vilja trycka den.

Journal of International Medical Research är en tidskrift som bygger på att man betalar för att få sin artikel publicerad, ett slags annonsblad för vetenskap som ingen annan vill befatta sig med. Tidskriften ser till att materialet blir sökbart i de stora vetenskapliga sökmotorerna och blir fritt tillgängligt för alla som vill läsa. Den tryckta versionen har en upplaga på 2000 exemplar och de publicerar material inom alla tänkbara områden - bara man betalar. Prislistan är inte offentlig utan fås på begäran.

Erling Thom har blivit publicerad i Journal of International Medical Research åtta gånger. Samtliga studier handlar om naturmedel av olika slag, allt från bantarkaffe till piller som ska höja sexlusten. Jag har inte läst alla artiklarna, men en norsk bloggkollega noterar att Thoms studier brukar vara utförda på små grupper och alltid visar god effekt av det testade naturmedlet. Ingenstans står vem som finansierar studierna och publiceringen.

Tillbaka till Thoms studie (finns i PDF här) kring superpillret, som i Sverige säljes under namnet Dermavito. I studien noterar han att alla som fick den verksamma substansen efter sex månader hade tjockare och mer elastisk hud. Samtliga 20 som testade preparatet ville fortsätta att använda det, till och med de två som inte upplevde någon effekt. Snacka om mirakel!

Som ofta annars när det gäller naturmedel talas det tyst om eventuella biverkningar. I reklamen påstås att Dermavito är ”helt ofarligt”, vilket förstås är lögn. Erling Thom nämner rentav att en av provdeltagarna som fick aktiv substans drog sig ur på grund av ”gastrointestinal problems”. Vad det betyder i praktiken vet vi inte.

Enligt Thoms artikel innehåller Dermavito tolv olika substanser och likt bakfyllepillret Revigör är det en misch-masch av diverse ämnen som tros ha god effekt. Lite blandade vitaminer, grundämnen och fiskprotein från norska havsdjup.

Det kan förstås vara så att Dermavito är ett fantastiskt preparat och att kombinationen av substanser är perfekt för huden. Men i så fall borde några av världens alla antirynk-forskare vid det här laget ha upprepat Erling Thoms häpnadsväckande studie i större format och uppnått samma resultat. Och dessutom fått resultatet publicerat utan att behöva betala.

28 oktober 2008

C-vitamin hjälper mot allt...


...inte minst mot särskrivning. Men det är lätt att överdosera, som skyltmakaren på Coop i Kungshamn tycks ha gjort.

11 maj 2008

Konsten att vårda sitt varumärke

Artisten Jan Rippe i GT, 080419:
Jag har tackat nej till all reklam i 22 år trots bra erbjudanden. Men OK, jag kan ändra mej! Om det är en bra ”grej” som jag känner för och ersättningen är riktigt bra, så... Kom med förslag, bara!
Jan Rippe i annons i gratistidningen Inrikes, aprilnumret:



(Tack till SAS som gjort detta inlägg möjligt. Utan era förseningar hade jag inte haft möjlighet att tillbringa årets varmaste fredagskväll på Arlanda i sällskap med undermåliga gratistidningar innehållande pärlor som denna.)

29 januari 2008

Ingen hjärtefråga för reklammakarna

”Hjärndöd reklam” har vi hört talas om - men hjärtdöd?

Jodå, det finns.

Trots att tekniken är över 100 år gammal är elektrokardiogram, EKG, fortfarande den mest använda metoden för att upptäcka infarkt, rytmrubbningar och andra hjärtproblem.

Grafen som visar hjärtats elektriska aktivitet är samtidigt en symbol för liv. När den gröna livaktiga linjen på bildskärmen i sjukhusserierna plötsligt övergår till att bli ett rakt streck samtidigt som maskinen börjar tjuta - då är man död. Tv-död.

Bilder av EKG används också flitigt i reklam och logotyper. Oftast för att symbolisera koppling till medicin och sjukvård, i andra sammanhang för att ge associationer till puls och spänning.

Ibland blir det mindre lyckat. Eller rentav hjärtdöd reklam.

Handelsbanken har just nu en banner-kampanj med ett animerat EKG. Annonsen nedan ska locka till ”säkra” placeringar nu när börsklimatet upplever en större kris än jordens dito.







Utan att tråka ut mina läsare med hjärtfysiologiska resonemang kan jag konstatera en sak: om en sparare har ett EKG som liknar det i Handelsbankens annons är en långsiktig kapitalinvestering inte det första man borde tänka på.

Ännu dystrare prognos har det EKG som presenteras i logotypen till nya, omdebatterade sajten doktorsguiden.se (jag kanske återkommer till den någon annan gång):







Sajten listar mängder av namn på akutläkare och kardiologer. Med tanke på ovanstående EKG borde de utöka namnlistan med begravningsentreprenörer och jurister specialiserade på arvsrätt.

Slutligen ett par ljus i EKG-mörkret. Hyrläkarfirman Läkarjouren och Räddningstjänsten Storgöteborg har exemplariska EKG i sina logotyper och signalerar hjärtfrisk verksamhet.









Reklamare och andra som vill ha en snabbintroduktion och exempel på ett normalt EKG rekommenderas att ta en titt på Wikipedia.

09 oktober 2007

Promenadlimpans revansch

Minns ni förra årets trenddjur pingvinen? Överallt var det filmer, reklam och nyöppnade dammar till den svartvita fågelns ära.

I år är det taxens tur att vara i det animala strålkastarljuset. Den kortbenta, ettriga och ibland hånade hundrasen är i fokus i inte mindre än tre svenska reklamkampanjer.

Först ut var Svenska Spel som i våras gjorde en reklamfilm med en lycklig tax som spelade på Triss och vann. (Är det tillåtet?!) Därefter gjorde elbolaget Fortum ett utskick till sina kunder där de med hjälp av en manipulerad bild av en förlängd tax försökte få kunderna att förlänga sina elavtal.

Nu är nästa taxkampanj här - med den för oss taxälskare lite motbjudande pay-offen (reklamsvenska för slogan) ”Get rid of the tax”. Våra kortbenta vänner ska hjälpa Avanza att sälja kapitalförsäkringar, är det tänkt.

Är det månne Triss-taxen som ska placera sin vinst? Jag vet inte. Men det är bra att vara tax just nu.

23 augusti 2007

Jag hjälper fattiga i Afrika - och Aftonbladet

Om ni ser tv-bilder från det svältande Afrika och någon måttligt undernärd individ med en svart t-shirt med Aftonbladets webbadress syns i bild, ja då är allt mitt fel.

Jag har nämligen skänkt större delen av min samling webbadressförsedda reklamkläder till välgörande ändamål.

I samlingen ingick bland annat reklam för nedlagda musiktidningen Topp40, konkursade kameraförsäljaren Kameradoktorn samt säljande budskap för svartvit negativ film med olika grad av känslighet.

Kanske kan min givmildhet hjälpa Aftonbladet ur krisen så att de inte går samma öde till mötes som andra företag som förärat mig reklamplagg.