Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg

11 april 2008

Ica märker kött - jag märker ord


Att sälja gammal köttfärs som ny känns väldigt 2007.

Därför väljer Ica nu att göra färs av språket i stället.

Smakar entrecoté gott till chevré, tro?

15 oktober 2007

De snålar inte på något - förutom språket

De som inte känner mig på annat sätt än genom den här bloggen kan förledas att tro att jag är någon slags språkfascist med livsuppgift att leta felstavade skyltar för att sedan sitta hemma och koka av vrede över en borttappad konsonant.

Riktigt så långt har det inte gått än.

Däremot blir jag sur när personer som har språk som yrke gör ett dåligt jobb. Och eftersom jag själv inte längre lever av att producera text är det förstås väldigt bekvämt att bara kritisera andra i stället för att skapa något själv.

I dag fick jag en broschyr med reklam för ”A classic Christmas night”, en julkonsert med Liza Minnelli, Carola Häggkvist och Michael Nyqvist. Arrangörerna har hyrt de bästa lokalerna i landet, tryckt en elegant broschyr, fixat lyxiga festmenyer i olika prisklasser och vill nu att vi ska betala upp till 3327 kronor per person för att få se showen och äta oss mätta.

Allt andas kvalitet - förutom texten:

”Vi välkomnar er att fira in julen med en fantastisk galakväll bestående av utsökt mat, sveriges mest folkkära artister och en av de största entertainers i musikhistorien!”

Till arrangörernas försvar ska sägas att de har numera stavar Sverige med versalt s på hemsidan.

Att presentationen av Liza Minnelli luktar översatt Hollywoodengelska må vara hänt - men frågan är om någon med svenska som modersmål skulle beskriva Michael Nyqvists uppgift som presentatör med orden ”balansbräda mellan artisterna samt en länk mellan våra gäster och stjärnorna”. Och att skildra Carolas mångsidighet som artist med formuleringen ”Carola har många strängar på sin sångarlyra” känns ovärdigt både mot henne och svenska språket.

Däremot ingår en rättstavad crème brûlée i samtliga menyer, så man kanske ska vara nöjd trots allt.

14 oktober 2007

Jag drömmer om en butik utan pumbor

Jag har tre drömyrken. Ett har jag redan haft, ett är jag på god väg att skaffa men det tredje lär förbli just en dröm.

Mitt hemliga drömyrke är Ica-butiksföreståndare.

Och nej, det är inget skämt.

Min allra första kontakt med yrket var under en dag som ”mini-prao” i tredje klass. På tveksamma legala grunder tillbringade jag och min kompis Martin en hel dag i en Ica-butik där en släkting arbetade. Vi packade upp matfett, räknade tomglas och prismärkte en halv pall konserverade champinjoner som introduktion till arbetslivet.

Den lilla Ica-butikens omsättning av champinjoner var inte särskilt stor. Därför kunde jag med stolthet inspektera de omsorgsfullt prismärkta burkarna vid de kommande veckornas fredagsinköp tillsammans med pappa och se att frukterna av mitt arbete fortfarande var synligt. Jag hade gjort avtryck i historien!

Några år senare, när det var dags att tänka på sommarjobb, fick jag till min stora besvikelse inte arbete i butiken. Som en konsekvens av detta började vi att göra våra veckoinköp hos en konkurrerade dagligvarukoncern (nej, inte Konsum!) och jag tvingades i stället att fundera på alternativa karriärvägar.

Trots motgången i de tidiga tonåren har drömmen om en egen Ica-butik alltid funnits kvar, om än med vissa modifikationer. Som nioåring såg jag dagar fyllda av prismärkning av konservburkar framför mig (det är roligt att prismärka!) medan jag i dag tänker mig själv som en slags redaktör i min Ica-butik.

Min butik ska nämligen inte profilera sig som billig, välsorterad, eller ovanligt miljövänlig.

Jag ska förestå den språkligt korrekta Ica-butiken.

Ingen medarbetare ska få sätta upp anslag eller affischer med erbjudanden utan att jag har godkänt dem. De ska vara välformulerade, korrekta och rättstavade. Ingen jävla chevré i min butik!

Medan andra butiker erbjuder pengar tillbaka om man hittar varor billigare hos konkurrenterna eller om bäst före-datum har passerats ska mina kunder premieras om de hittar felstavade skyltar. En baguette med camembert för ett stavfel, ett paket kycklingfilé per avslöjad särskrivning.

Som föreståndare och redaktör tar jag även särskilt ansvar för tidningssortimentet och kommer gärna med tips till kunderna. Andra medarbetare rekommenderar ostar och korvar medan jag tipsar jag om läsvärdheter:

”Såg du matchen i går? Då kan jag rekommendera den här färska Olsson-krönikan som vi fick in i förmiddags! Kanske ett smakprov?”

Jag befarar att jag kan få problem med facket när jag anför ”créme fraisch” som skäl för uppsägning men i övrigt ser jag inga hinder för mitt butikskoncept.

Om det inte vore för det där uteblivna sommarjobbet, förstås.

11 september 2007

Jag kan inte skrämmas till tystnad

När jag just hade bestämt mig för att inte inleda ett fjärde blogginlägg i följd med ”när” föll det ner genom brevinkastet.

Brevet som visar att kampen inte är över.

Som ett slags ”vi vet var du bor” väljer Ica Kvantum i Kungsbacka att skicka mig ett erbjudande om att köpa billig felstavad ost. De verkar tro att de kan få mig att ge upp, att jag ska sluta att tala om för världen att de inte kan stava rätt till chèvre.

Tänk så fel man kan ha.

05 augusti 2007

På ostfronten en hel del nytt

Som jag tidigare har rapporterat pågår ett krig i all tysthet på Ica Kvantum i Kungsbacka. En hårdför ostätande kundfalang tycks inte acceptera den västsvenska stavningen chevré utan ändrar butikens reklamskyltar till obegriplig franska. Sedan min förra rapport har ytterligare en skyltkupp genomförts men snabbt slagits ner.

Nu har kampen gått in i en ny fas.

Ica Kvantum har inte bara sänkt priset på den accentförsedda osten med två kronor per hekto - de har även förklarat krig på särskrivningsfronten.

Jag är djupt bekymrad över denna upptrappning i konflikten.

02 juli 2007

Chevrédesmod i matbutiken

Det finns en fransk ost som är känd i hela världen under namnet chèvre, förutom i Västsverige där den heter chevré. I såväl matbutiker som restauranger är den alternativa stavningen etablerad och ostens namn uttalas här ofta med betoning på sista bokstaven.

Häromdagen var det någon (utsocknes, får man förmoda) som tog mod till sig och revolterade mot den västsvenska stavningen på Ica Kvantum i Kungsbacka. Med hjälp av en bläckpenna ändrade accentaktivisten helt fräckt skylten så att resultatet blev som på bilden här bredvid.

Lyckligtvis lyckades den alerta personalen på Ica Kvantum stävja upproret i sin linda. Två dagar senare fanns det en ny skylt utan pretentiöst kladd över det första e:et. Det är snabba insatser som dessa som hjälpt Ica Kvantum att få titeln ”Västsveriges bästa matbutik”!