04 september 2007

Kontrollbehov kan vara dold sjukdom

När Carl-Adam Nycop grundade Expressen 1944 var hans mantra ”väcka, oroa och förarga”. Få artiklar i nutidens kvällstidningar lever upp till de orden lika väl som de med rubrik enligt mallen ”(symtom) kan vara dold sjukdom”.

I dagens Journalisten tar Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet, upp ”dold sjukdom”-artiklar som exempel på oetisk medicinjournalistik . Han har vissa poänger i sitt resonemang, men när han jämför de krav som ställs på hanteringen av försöksdjur med de regler som gäller för media är han ute på djupt vatten:

”Mössens hälsa befinner sig således genom kontroll av svensk lagstiftning under uppsikt, medan hälsopåverkan på de människor som mår illa av felaktigt baserade medicinska larm, i syfte att sälja tidningar replierande på folks ohälsa och oro, inte står under uppsikt av någon etisk kontroll eller instans.”

Media står visst under uppsikt av såväl svenska lagar som etiska kontroller, även de inte är inriktade på att granska korrektheten just i medicinska påståenden. Professor Ingelman-Sundberg, som för övrigt är civilingenjör och inte läkare, vill därför ”sanera” medicinjournalistiken ytterligare. ”Det gäller att hitta verktyg och instanser som på ett adekvat och objektivt sätt kan utöva en sådan kontrollfunktion”, skriver han.

Tyvärr slutar debattartikeln där, för det hade varit intressant att se förslag på hur en sådan kontrollfunktion ska se ut. Ska sakkunniga granska redan publicerade artiklar och se om det finns fog för att skriva ”Blödande tandkött kan vara dold sjukdom? Ska de pressetiska reglerna få en särskild paragraf om medicinsk information? Vem ska i så fall anmäla en artikel till granskning? Någon som läst artikeln, blivit orolig men sedan visat sig vara fullt frisk?

Eller ska redaktionerna skicka opublicerat material till experter för förhandsgranskning, på samma vis som i vetenskapliga tidskrifter? Vad händer i så fall om man ändå trycker en löpsedel med den ”dolda sjukdomen” trots att expertpanelen med epidemiologiska data som stöd inte tycker att det platsar på löpet?

Medicinska forskare och löpsedelsmakare kommer nog aldrig att vara helt överens - men det är nog bäst för alla om de inte byter jobb med varandra.

Inga kommentarer: